Klicka här för att läsa mer om VRINDA-missionen


Klicka här för att läsa mer om VRINDA-missionens grundare
Swami B.A. Paramadvaiti

Nimaihuset
Nimaihuset - svenskt Vrindatempel   

Vrinda Europe
Vrinda Europe   

Vrinda Portal
Vrinda i övriga världen

Vrinda News

Gurudeva live
Filmade Paramadvaiti-klasser   

Paramadvaiti Swami
Mp3-föredrag av Swami B.A Paramadvaiti   

World Vaisnava Association
VRINDA - medlem av
World Vaisnava Association

Vegetarism och hälsa      Vegetarism och kost      Bortom Vegetarismen        Veg-länkar

Vegetarism och kost

I vår västerländska kultur har man alltid övervärderat kött som grunden till en bra kost för dess förmodade mycket höga näringsvärde, och det är lite som sagts om väringsvärdet i den övriga kosten, och man har kommit att tro att det utan kött inte är möjligt att bli välfödd. Därför ska vi här analysera den vegetariska dieten som erbjuder en lämplig näringsbalans och dessutom ska vi titta på de olika typer av kost som överensstämmer med den materiella naturens kvaliteter.

Näringsbalans i den vegetariska dieten.

De grundläggande elementen som kroppen behöver via maten för et gott underhåll, klassificeras i fem grupper av lika stor vikt: proteiner, fett, kolhydrater, vitaminer och mineraler.

a) proteiner:
Proteiner är kemiska substanser som, när de smälter i vår organism, upplöses i sina konstituerande aminosyror, vilka omvandlas och används av kroppen för bildning av ny cellvävnad och även för uppbyggnad av muskelvävnad. Kvaliteten på proteinerna, ur näringssynpunkt, definieras i termen essentiella aminosyror. Den mänskliga kroppen behöver totalt 22 aminosyror för att fungera perfekt. Organismen kan själv tillverka 14 av dessa, de resterande 8 kallas essentiella aminosyror för att organismen inte kan producera dem och underskott av dem förorsakar sjukdomar; fördenskull är det nödvändigt att få dessa aminosyror genom maten.

Ett av de argument som alltid funnits emot den vegetariska dieten, är att den är mycket proteinfattig, och att det animaliska proteinet skulle vara av högre biologiskt värde. Analyser som man gjort på det verkliga proteininnehållet i kosten, visar emellertid att det är helt riktigt att kött- och mjölkprodukter är de enda födoämnen som ensamma innehåller alla de 8 essentiella aminosyrorna samtidigt. Man har också kunnat visa att man i växtriket kan hitta de 8 aminosyrorna i överflöd, även om de inte återfinns i ett och samma födoämne. Men ingen livnär sig på bara ett födoämne! Och dessutom ska vi inte glömma att för att ta upp 10 % av proteinerna i kött, måste man intaga 90% toxiner.

En analys av vegetarisk kost visar att det finns ett stort proteininnehåll i många födoämnen, som till exempel soja, som innehåller 40 % proteiner och spannmål innehåller mellan 8 och 12%; ärtväxter, nötter, jordnötter och frön upp till 30%, medan köttet däremot endast innehåller 20% proteiner. Därför innehåller en diet som är sammansatt av lämpliga mängder spannmål (majs, ris, vete, korn, etc.), ärtväxter (bönor, linser, soja, kikärter, etc.) nötter, jordnötter, etc., alla essentiella aminosyror och i tillräcklig mängd för en bra kost. Dessutom bidrar mjölk och mjölkprodukter med ett mycket komplett proteintillskott för organismen, även under perioder av större behov, som barnet när det ammas av sin mor.

En annan viktig punkt i diskussionen är smältningsförmågan i det vegetariska proteinet. De flesta köttfanatikerna påstår att det animaliska proteinet är av högre biologiskt värde för att kroppen tar upp det bättre. Detta är dock inte riktigt. Nyligen har det visats att ju närmare man befinner sig en annan levande varelse på evolutionsstegen, desto större är likheterna mellan de två varelserna och desto svårare för den ene att smälta den andre. Därför är till exempel griskött så likt människokött, att när det når tarmarna så känner organismen inte igen det som något annorlunda för att sönderdela det, utan tar upp det i stora bitar, vilket kräver större energiförbrukning i matsmältningen. Och om organismen dessutom är upptagen med att förbruka energi på andra processer, som händer i det dagliga livet, kommer detta dåligt sönderdelade animaliska protein när det avgiftar oss från ett flertal orenheter, att börja hopa sig och orsaka en serie av processer med allergier, ledgångsbesvär och möjligen cancer.

Således kan man inte fastslå att det animaliska proteinet skulle vara mer smältbart. Det kan vara så att upptagningen är snabbare, men det är just denna aspekt som föranleder att proteiner i överskott hålls kvar. I samhällen som baserar dieten på kött, samlar speciellt vuxna människor på sig för mycket protein som inte kan användas av kroppen. Detta överskott omvandlas snarare till kvävehaltigt avfall som slutligen tar sig uttryck i en anhopning av urinsyra i lederna och ger smärtsamma ledgångsinflammationer. Detta kvarhållande av kväve producerar i sin tur oreda i njurfunktionen, eftersom njurarna finner sig överbelastade för att göra sig av med dessa avfall som inte är något mindre än just de överflödiga proteinerna.

Det vegetabiliska proteinet däremot, bryts ner på ett långsammare och mer metodiskt sätt; det ger utrymme för att organismen omsätter det protein som verkligen behövs och givetvis för att det upptas tillräckigt. Detta har visat sig hos barnvegetarianer som inte visar några symtom på näringsbrist. Dessutom hjälper de vegetabiliska proteinerna att hålla en låg kolesterolhalt.

Slutligen kan sägas att konsumtion av proteiner i överflöd inte bara reducerar kroppens energi, utan som vi också har sett, är det även orsak till många allvarliga sjukdomar i organismen. Färska undersökningar rekommenderar nuförtiden ett mycket lägre proteinintag än vad man rekommenderade för 20 år sedan; så från 150 gram har konsumtionen minskat till 30 - 45 gram per dag. När man får i sig 45 gram protein per dag, behöver man inte äta kött, eftersom man direkt kan erhålla det från en hundraprocentig vegetarisk diet som innehåller en variation av säd, spannmål, grönsaker, färsk och torkad frukt, mjölkprodukter, etc. Dessutom förser oss den vegetariska kosten med mer närande energi än vad köttet gör, och tittar man på styrka, har vi till exempel elefanten, tjuren och noshörningen.

b) Fetter:
Fetterna förser kroppen med energi, vilken lagras för att användas vid behov. Fetterna bildar också lager som skyddar de känsliga organen i kroppen från att skadas. Fetterna eller vätskorna i kroppen, delar sig i lipider av hög täthet, låg täthet och av mycket låg täthet. Det animaliska fettet, eftersom det är mättat, har en övervikt på lipider av låg eller mycket låg täthet och tenderar att sätta sig i blodkärlen och orsaka åderförkalkning eller högt blodtryck, och gör så organismen mottaglig för så allvarliga sjukdomar som infarkt och blodpropp. Det vegetariska fettet är däremot omättat med övervikt på lipider av hög täthet, och som upptas bättre samtidigt som det på ett lämpligt sätt avpassar bidraget av värme. Dessutom bildar det ett skydd i blodkärlen som hindrar lipiderna av låg täthet att fästa, och hjälper organismen att lättare sönderdela de mättade fetterna. För allt det föregående, rekommenderas personer som har problem med för högt kolesterol, att regelbundet inta vegetariska oljor, framförallt olivolja, som innehåller antioxidanter och omättade fetter som skyddar mot sjukdomar orsakade av för högt kolesterol, såsom åderförkalkning, infarkter, blodproppar, etc.

Även i sådana köttfanatiska kulturer som Nordamerika, börjar folk nu se nödvändigheten i att ändra sina matvanor; att öka intaget av vegetabiliskt fett och minska konsumtionen av animaliskt fett. Till och med när det gäller majoriteten av kost med animaliskt ursprung, så genomgår den processer för att minska innehållet av fett som är farligt för organismen; dessa produkter kallas light - både på modet och dyrt - och marknadsförs med att innehålla en låg kolesterol- och fetthalt. Det mest logiska skulle emellertid vara att äta naturliga produkter av vegetabiliskt ursprung, som utan dessa industriella processer fördelar lipiderna på ett lämpligt sätt för mer normal tillväxt av vår organism och en högre livskvalitet. Följaktligen uppehåller den vegetariska dieten - det vill säga konsumtion av mjölk och mjölkprodukter som tillför tillräckligt med det mättade animaliska fett som kroppen behöver, och riklig konsumtion av födoämnen med vegetabiliskt ursprung - dessa olika fetter i en optimal balans i vår kropp.

c) Kolhydrater:
Kolhydraterna är ämnen som utgör den största källan för energin för organismen. Den största delen av denna energi används i form av värme för att hålla kroppstemperaturen på rätt nivå. Resten av energin går till såväl inre muskulatur (hjärta och lungor) som yttre. Alltså är kroppens kalorier till största del ett bidrag av fetter och kolhydrater. Och som vi redan sett, är fetter av vegetabiliskt ursprung mera lättsmält och tas upp lättare, och dess energiinnehåll är lika stort som vilket annat fett som helst. Det är bara som sista utväg som kroppens proteiner används för att producera energi.

Alla kolhydrater är av vegetabiliskt ursprung, bland dessa har vi: mjöl, socker, potatis, ris, etc. Där kan man också finna tillräckligt med proteiner för organismens energibehov.

Vanligtvis associerar man vegetarismen till smala personer; detta beror på att majoriteten av vegetarianerna utvecklar en filosofisk attityd och respekt för livet, naturen och födan, och man använder kosten på ett hälsosammare och mer återhållsamt sätt, utan omåttlighet; men otvivelaktigt kan även en vegetarian bli lika kraftig och även fet om hon äter fett och mjölprodukter i övermått. Barnvegetarianer kan drabbas av näringsbrist, likaväl som barn som inte är vegetarianer, om de inte äter den lämpliga mängd näring som överensstämmer med den utvecklingsfas de befinner sig i. Det är inte den vegetariska näringen som orsakar näringsbrist, utan den dåliga tillämpningen av livsmedel hemma som många gånger av ekonomiska skäl, inte tillför barnet den nödvändiga kosten. Detta händer också andra barn, som utan att de är vegetarianer, i högre grad kan visa sig undernärda.

d) Vitaminer:
Vitaminerna är ämnen som fungerar som katalysatorer som möjliggör oräkneliga kemiska processer i kroppen. Normalt har varje vitamin en särskild funktion i sin reglerande kvalitet i kroppen:

*A-vitamin: Detta behöver alla viktiga organ i kroppen. Det hjälper till att hålla huden mjuk och ren. Det ser också till att hålla slemhinnorna i näsa, hals och luftstrupen starka och friska, då det hjälper till att förhindra förkylningar och andra infektioner i denna region. Det har ett bra inflytande på matsmältningssystemet och urinvägarna. Detta vitamin är nödvändigt för den normala tillväxten av fett och tänder. När det finns brist på detta, lider all vävnad i kroppen. Huden blir fet och narig, ögonen förlorar rörlighet och glans, och man kan lätt få infektioner. De bästa A-vitaminkällorna är mjölk och mjölkprodukter, bladgrönsaker, morötter och många andra grönsaker.

*B-vitamin: Vitamin B inkluderar mer än ett dussin olika vitaminer. Några är nödvändiga för överföring av energi i cellerna, andra för att bilda röda blodkroppar. En av de viktigaste är tiaminet (B-vitamin) som har en avgörande inverkan på en korrekt funktion av nerv- och muskelsystemet, och för att kolhydraterna kan användas. Brist på tiamin orsakar smärtor i kroppen, nervös instabilitet, aptitlöshet, störd matsmältning, matthet, blodbrist, och även beriberi kan förekomma. Ett annat viktigt B-vitamin är riboflavin (B2), som är nödvändigt för att producera matsmältningsenzymer. De bästa källorna för B-vitaminer är spannmål av fullkorn, ärter, linser, färsk frukt, frön, nötter, mjölk och alla mjölkprodukter; d v s det finns inte i raffinerad kost som vitt mjöl, stärkelse, vitt socker, och polerat ris.

*C-vitamin: Detta vita min är fundamentalt för hälsan, eftersom det alltid behövs vid infektioner, och det fyller även andra funktioner som att hjälpa till att producera celler, underhålla väggarna i de tunna blodkärlen, och ta upp järn i matsmältningskanalen. De bästa källorna för dessa vitaminer är apelsin, citron, grapefrukt, tomat, potatis och praktiskt taget all färsk frukt och bladgrönsaker som helst bör ätas direkt, för även som kyld går framförallt C-vitamin förlorad, då det är mycket känsligt för temperaturväxlingar.

*D-vitamin: Vitamin D är nödvändigt för stark och frisk benstomme. Dess primära funktion är att uppehålla rätt koncentration av fosfor och kalcium i kroppen. Brist på detta vitamin orsakar rakitis so är en skelettsjukdom där skelettet blir mjukt och lätt förvrids. Detta vitamin kan man få med mjölk och genom solens inverkan på hudens naturliga oljor, så att kroppen tillverkar mycket av det D-vitamin den förbrukar.

*E-vitamin: Detta vitamin inverkar på reproduktionsfunktionen och muskelaktiviteterna. Det återfinns i fullkornsspannmål, gröna grönsaker, kokosolja och i andra vegetabiliska oljor. *K-vitamin: Vitamin K behövs för att blodet ska kunna koagulera; utan detta skulle blodbrist uppstå. Det hjälper också levern att fungera. Detta finns i grönsaker och tomater.

Dessutom bör vi tänka på att människokroppen har kapacitet att alstra de vitaminer den behöver, alltid och när man är vid god hälsa och har en lämplig kost. I västvärlden tar man emellertid mycket vitaminer, även preparat som kan vara bluff för att förebygga sjukdomar och/eller för att förbättra hälsan. Läkare och hälsoexperter föreskriver sina patienter dagliga doser av dessa vitaminer utan att ta hänsyn till patientens kroppsbyggnad eller hur hennes matsmältningsförmåga ser ut. På det viset kan många människor, som regelbundet tar dessa vitaminer och mineraler för att komplettera sin diet, fortsätta att lida brist på dessa ämnen på grund av sin oförmåga att ta upp dem. De kan också lida av vitaminöverskott och till slut drabbas av obalans i kroppens subtila energier (vata, pitta och kapha).

e) Mineraler:
Mineralsalter är en annan grupp av viktiga tillgångar som kroppen behöver genom maten för ett gott underhåll. Några mineralsalter som fosfor och kalcium är nödvändiga för starka tänder och tillväxten i skelettet, och vi kan få det i tillräckliga mängder genom mjölk och mjölkprodukter.

Järn behövs för att producera hemoglobin, ett protein i blodcellerna. Brist på detta orsakar blodbrist. Under en process av övergång från kött till vegetarisk kost, ändrar personerna sin metabolism, sina utsöndringar i magen och matsmältningen, och när man inte har tillgång till det järnöverskott som rött kött och lever bidrar med, börjar man bättre ta upp järn från andra källor av föda. Därför har man aldrig kunnat visa på blodbrist hos vegetarianer.

Jod är också mycket viktigt för vår kropp, särkilt för sköldkörtelns funktion för att producera hormoner. .Alla dessa mineraler finns i frukt och grönsaker, särskilt i färska och okokta, och mest i skalet eller strax innanför skalet.

Salt, eller natriumklorid, är också viktigt för den normala syrabalansen i kroppen; utan detta skulle vi inte kunna leva. Vi bör emellertid minnas att för mycket salt tenderar att öka blodtrycket och orskaka svullnad i benen och eventellt i hela kroppen. Därför rekommenderas salt i måttliga mängder.

Andra ämnen som är på modet är zink, koppar, magnesium, etc. som organismen behöver i mycket små mängder. Dessa finns i många produkter av vegetabiliskt ursprung, som kronärtskocka, broccoli, rädisor, potatis, blomkål, etc. För lite eller för mycet av dessa ämnen kan leda till en förhöjning av känslotendenser. Därför är det inte lämpligt att få för höga koncentrationer av detta, liksom av vitminer, som ju också är på modet, utan man bör försöka se till att äta en varierad och balanseradkost så att man når en bättre fysisk och känslomässig harmoni på ett naturligt sätt.


Slutsats

: Efter att ha analyserat var och en av de grundläggande näringsmässiga kraven på vegetarisk kost, kan vi dra slutsatsen att det handlar om en mycket hälsosam diet, särskilt för barnen, och den hjälper dem att utvecklas och växa sunt och harmoniskt. Den hjälper till att förhindra många sjukdomar som de vuxna i dag lider av. Ur näringssynpunkt kan de främsta fördelarna med denna kost sammanfattas så här:

  • Den innehåller en stor mängd fibrer, förhindrar sjukdomar i grovtarmen, hemmorojder, förstoppning, cancer, etc.

  • Den har en låg halt av kolesterol och mättade fetter, förhindrar åderförkalkning och påföljande infarkter, blodproppar och liknande.

  • Den har låg halt av urinsyra.

  • Den förhindrar njursjukdomar och andra som artrit, epilepsi, etc.

Sammanfattningsvis kan sägas att en vegetarians hälsotillstånd verkligen inte beror av brist på animaliskt protein i hennes kost, utan på lämplig variation av kost som hon förtär.

Slutligen äger en frisk människokropp en stor förmåga att omvandla en typ av föda till en annan som kroppen behöver, om alla grundläggande mineraler finns i dieten i små mängder. Många praktiserande yogier, framför allt Suryanamaskar och Pranayama , ökar effektiviteten från denna omvandlingsprocess. Alltså kan en yogi som har sontroll över sitt system, leva på en liten mängd enkel föda och omvandla den till ämnen som kroppen behöver.

Vegetarism och hälsa      Vegetarism och kost      Bortom Vegetarismen        Veg-länkar

Hare Krishna  Hare Krishna  Krishna Krishna  Hare Hare   Hare Rama  Hare Rama  Rama Rama  Hare Hare