Klicka här för att läsa mer om VRINDA-missionen


Klicka här för att läsa mer om VRINDA-missionens grundare
Swami B.A. Paramadvaiti

Paramadvaiti Swami
Vrinda i övriga världen

Vrinda News

Paramadvaiti Swami
Vrinda Sunday Chats
Srila B.A Paramadvaiti Swami

Paramadvaiti Swami
Filmade Gurumaharaj/Vrinda föreläsningar

Vrinda on Youtube
Filmade Gurumaharaj/Vrinda föreläsningar

Paramadvaiti Swami
Mp3-föredrag av Swami B.A Paramadvaiti   

Paramadvaiti Swami
Nimaihuset - svenskt Vrindatempel   

Eco Truly Park
Ett unikt ekologiskt projekt
grundat på den urgamla
vediska filosofin.

Vrinda on Youtube
Vaisnava Internet News Agency

World Vaisnava Association
VRINDA - medlem av
World Vaisnava Association

UR SKRIFTERNA

"Den levande varelsens sanna intresse består av att ta sig ur den okunnighet som tvingar honom att utstå upprepad födelse och död. Den enda utvägen är att överlämna sig till Gudomens Högsta Personlighet genom Dennes representant. Utan att utföra hängiven tjänst till Gudomens Högsta Personlighet, Vasudeva, kan man omöjligtvis bli helt obunden av denna materiella värld, och inte heller kan man på något sätt erhålla verklig kunskap."

(Srimad Bhagavatam 4.29.36-37)

Läs mer om...


STENEN PÅ VÄGEN

Det var en gång en mycket rik man som bodde i ett stort slott nära en by. Han tyckte mycket om sina fattiga grannar och hittade alltid på sätt för att skydda dem, hjälpa dem och förbättra deras situation. Han planterade träd, gjorde viktiga arbeten, organiserade och betalade folkfester, och intill julgranen som han gjorde i ordning för sina barn, satte han andra med presenter för barnen i grannskapet.

Men de fattidga människorna tyckte inte om arbete, och detta gjorde dem till slavar under misären.

En dag klev slottsägaren upp mycket tidigt och placerade en stor sten på vägen till byn, och så gömde han sig i närheten för att se vad som skulle hända när folk gick förbi. Strax kom en man med sin ko. Han knorrade när han såg den stora stenen, men rörde den inte. Han föredrog att gå runt, och fortsatte sedan sin väg. En annan man kom efter den förste och gjorde samma sak. Sedan följde andra, och alla visade sitt missnöje när de såg hindret på vägen, och några protesterade, men ingen flyttade på stenen.

Till slut, strax innan mörkret föll, kom det en pojke förbi. Det var mjölnarens son, och han hade arbetat och var trött efter dagens slit. När han såg stenen sa han för sig själv:
"Natten blir mörk, och någon granne kommer att göra sig illa mot den här stenen. Det är bäst jag flyttar på den". Och genast började han arbeta för att få undan stenen. Den vägde mycket, men pojken knuffade och drog och försökte hitta ett sätt att rulla bort stenen på, och till slut lyckades han flytta den åt sidan. Då såg han till sin förvåning att det under den stora stenen låg en väska full med guldmynt. I väskan låg också ett brev som sa:
"Detta guld är för den som flyttar undan den stora stenen".

Pojken gav sig iväg, mycket glad över skatten, och mannen återvände till sitt slott, lycklig över att ha hittat en nyttig människa som inte flydde svårt arbete, och som tänkte på andras väl.

Hare Krishna  Hare Krishna  Krishna Krishna  Hare Hare   Hare Rama  Hare Rama  Rama Rama  Hare Hare