Klicka här för att läsa mer om VRINDA-missionen


Klicka här för att läsa mer om VRINDA-missionens grundare
Swami B.A. Paramadvaiti

Paramadvaiti Swami
Vrinda i övriga världen

Vrinda News

Paramadvaiti Swami
Vrinda Sunday Chats
Srila B.A Paramadvaiti Swami

Paramadvaiti Swami
Filmade Gurumaharaj/Vrinda föreläsningar

Vrinda on Youtube
Filmade Gurumaharaj/Vrinda föreläsningar

Paramadvaiti Swami
Mp3-föredrag av Swami B.A Paramadvaiti   

Paramadvaiti Swami
Nimaihuset - svenskt Vrindatempel   

Eco Truly Park
Ett unikt ekologiskt projekt
grundat på den urgamla
vediska filosofin.

Vrinda on Youtube
Vaisnava Internet News Agency

World Vaisnava Association
VRINDA - medlem av
World Vaisnava Association

UR SKRIFTERNA

"Den levande varelsens sanna intresse består av att ta sig ur den okunnighet som tvingar honom att utstå upprepad födelse och död. Den enda utvägen är att överlämna sig till Gudomens Högsta Personlighet genom Dennes representant. Utan att utföra hängiven tjänst till Gudomens Högsta Personlighet, Vasudeva, kan man omöjligtvis bli helt obunden av denna materiella värld, och inte heller kan man på något sätt erhålla verklig kunskap."

(Srimad Bhagavatam 4.29.36-37)

Läs mer om...



Krishna och Arjuna



Bhagavad Gita - Krishnas personliga ord

samt några ord på Fars Dag

Bogotá, 15 Juni 2003

Kära hängivna, en stor kram och hjärtliga hälsningar från Bogotá. De senaste dagarna har jag erfarit många underbara bevis på kraften i nåden i Bhagavad Gita och Srila Prabhupada. Bhagavad Gita, som Krishnas personliga ord, erbjuder faktiskt sina läsare något så unikt som om man fick ett telefonsamtal från Gudomens Högsta Person som ger dig råd rörande problemen i ditt liv. När Arjuna ser Herrens universala form, ber han om ursäkt för att han behandlat Krishna som en vän, men Krishna fastslår att Han vill ha denna kärleksfulla relation med var och en av oss. Han är den Gudomliga Kärlekens Herre, och vill inte att någon enda av oss sliter oss loss ur Hans gudomliga famn, och Arjuna får oss med sina perfekta frågor att uppskatta rikedomen och ömheten hos Gudomens Högsta Person.

Krishna är egentligen vår Högste Far. "aham bija pradah pita ". Jag är Fadern som ger säden åt alla. I Amerika firas Fars Dag i dag. Fars Dag är Krishnas dag, men då borde vi också fira vår Herre Sri Krishna varje dag. I den exploaterande världen ses fadern som någon som måste ge oss saker, någon som fyller en funktion där vi står i centrum, men Herren Krishnas undervisning kan rädda oss från en sådan exploaterande mentalitet.

Idén att någon tillhör oss och borde ge oss saker är typiskt för relationerna i den världsliga tillvaron. Vi måste verkligen lära oss att se saker på ett helt annat sätt. Bhagavad Gita lär oss sann kärlek och tacksamhet, och slutsatsen av tacksamhet är att överlåta sig åt Guds vilja; överlåtelsen till beskyddarens vilja.

I den vediska kulturen är åtagandena för familj och samhälle mycket större. Trots att det förr också fanns rebeller som Ravana, Kamsa, Sisupala, Duryodhana och hans bröder, etc., är essensen att vår far är hundra procent kärleksfull, opartisk och ovillkorligt välönskande för alla, och därför borde vi överlåta oss till hans önskningar som renar oss och låter oss ha ett friskt och sunt samhälle. Endast på dessa villkor kan man hoppas att saker vänds till ett kärleksfullt samarbete för att förbättra vårt liv och vår miljö i alla avseenden.

Vi vill till exempel att våra tempel och samhällen är hundra procent kärleksfulla, framåtsträvande, opartiska, utan storhetsvansinne; snarare extatiska. Hur kan detta vara möjligt utan tacksamhet till vår Högste Far och hans budbärare? Dessutom är det nödvändigt att det finns en representant för den Högste Herren eller hans representanter, och denna representant måste vara godkänd genom den nåd som kommer från ovan och även av de nya uppriktiga hängivna som står under Hans ledning. Detta är en fundamental sanning. På Srila Prabhupadas tid var det en sammankomst där de hängivna i London hade omröstning, och de avsatte tempelpresidenten och tillsatte en ny. Den hängivne som blivit avsatt, skyndade sig då till Srila Prabhupada och klagade, men Srila Prabhupada sa till honom: " Om de lokala brahmanerna inte uppskattade ditt ledarskap, borde du anse det som en nåd och inse att du inte var kvalificerad." I det brahmaniska livet, har varje brahman ansvaret att överlåta sig, och genom sin egen övertygelse överlåta sig till den lämpliga person som uppehåller flödet av den gudomliga kärlekens ström. Så är kriteriet, och Arjuna i Bhagavad Gita bekräftade detta än en gång när han sa: "Jag överlåter mig åt Dig, Krishna, för Du är den Högste Herren."

En domare fick en Srila Prabhupadas Bhagavad Gita, när han reste genom Brasilien. Han läste den och den slog honom med kraft. Han läste den ytterligare fyra gånger och bestämde sig för att söka sin andlige mästare; inget annat, bara detta. Nu heter han Gauranga Das; jag initierade honom igår.

En annan historia… En advokat var väldigt förtjust i det esoteriska, och Krishna kom till henne i form av Bhagavad Gita, och strax därefter träffade hon Sachinandana. Hon tyckte om Herren Krishnas undervisning så mycket, att hon insåg att Han måste vara källan till det ljus som hon dyrkade i de esoteriska lärorna. Eftersom hon talar så mycket om Bhagavad Gita, är det ingen som kallar henne vid hennes namn Rita längre; de kallar henne för Gita. Hon har startat sammankomster kring Bhagavad Gita och nu är hon initierad on kallas Gita Govinda.

Det är så fint att se hur Bhagavad Gita tränger in i hjärtat hos människor. Relationen och undervisningen till Arjuna är så kärleksfull, men trots det säger Han honom sanningen; å ena sidan säger Han: "Du är dum och beklagar dig över vad som inte är värt att klaga på." Å andra sidan säger Han: "Du är min vän." I vissa avseenden borde vi styra våra samhällen på det viset. Häromdagen satt en man vid min sida på flygplanet och berättade för mig att han dyrkade det förgångna i en Japansk tradition, "Mahikari". Jag tog fram Bhagavad Gita och visade honom versen som säger, "Den som dyrkar de hädangångna kommer till de hädangångna, den som dyrkar halvgudarna kommer till halvgudarna, och den som dyrkar Mig kommer till Min gudomliga boning". Mannen började fundera ordentligt, och när vi kom till Santa Cruz gav han mig 100 dollar för att fortsätta att sprida Bhagavad Gitas budskap.

Bhagavad Gita säger att Krishna själv är Solen och elden, Månen och elden. Det är väldigt viktigt att du läser Bhagavad Gita. Jag tycker väldigt mycket om att ge bort "Det glömda Indien" av Walter Eidlitz, till människor som första bok. Men en förkunnare i den här världen som inte kommer med flera Bhagavad Gita att distribuera, är en misslyckad soldat som går in i striden mot Maya utan ammunition… för vi har ingen annan bok där Gudomens Högsta Person talar direkt för att introducera Sin värld av kärlek. Det finns ingen liknande bok i den här världen. Bhagavad Gita är boken som hela mänskligheten har sökt, och vi har funnit den. Och den borde följa oss tills den dag vi dör.

Krishna uppmuntrar oss i så många fina verser. Som den där Han säger: "Jag ger dig den intelligens genom vilken du kan komma till Mig." Vilken lättnad för dem som nästan inte kan minnas någonting alls! Hjälp mig Krishna! Om inte Du hjälper mig att komma ihåg Dig, kommer jag inte att kunna göra det. Det är så svårt att vara uppmärksam på alla åtaganden vi har, eller som vi accepterat i våra liv; vi vill alltid smita ifrån dem i våra sinnen, och den gamla mentaliteten av exploaterande vill invadera vår mentala värld. Den som inte kommer ihåg dessa odödliga instruktioner av Herren Krishna i Hans Bhagavad Gita, blir deprimerad, frustrerad och utan lust att göra något gott. Men den som kommer ihåg dessa instruktioner får effekten av omedelbar välsignelse, entusiasm, glädje, medlidande, tacksamhet och står till förfogande för att kämpa mot Maya för att göra något mycket fint som han eller hon kan offra till Herren Krishna.

Till Herren Krishna kan man offra ett glas vatten, tulasi, en blomma, etc., alltid när det offras med kärlek, men det finaste offer vi kan ge är ett leende ansikte hos en ny hängiven som, med japa i händerna, brinner av lust att också få bli ett redskap för Hans kärlek. Så är önskan hos Krishna, Radharani och alla Herrens rena hängivna. Om du ännu inte kan glädja dig åt existensen av varje ny Vaisnava, har du inte förstått tillräckligt ännu för att identifiera dig med din andliga familj. Det är glädjande att veta att det finns en annan Vaisnava på en annan plats, och det är inte ens nödvändigt att känna henne eller honom personligen, men givetvis skulle man vilja träffa henne eller honom också, för att bekräfta verkligheten i den kontakt man tidigare haft.

Man känner sorg när någon drar sig undan Vaisnavafamiljen. Att förkunna betyder alltså att mer och mer glädjas och även att känna medlidande. Må våra hjärtan fångas av känslan som omger Vaisnavafamiljen, och så kommer det lyckligtvis knappt att finnas någon tid för Maya. Vi måste be Maya om ursäkt, som Haridas Thakur gjorde, för att vi inte längre kan uppmärksamma henne. Srila Prabhupada sa det ofta, att förkunna är livet. Att inte förkunna är att dö i livet. Att inte bry sig om människor, att inte ha uppriktiga relationer med andra, att inte åkalla närvaron av den evige Fadern in Hans Bhagavad Gita, glömma allt det vackra, bara för att uppmärksamma den tråkiga tillfredsställelsen av sinnena, precis som kackerlackorna och råttorna; detta är att dö i livet.

Sinnesnjutning i djurriket finns i mycket större form för människorna, även om de inte vill kännas vid Gud. Det finns massor av ömhet bland djuren; deras ungar är lika lekfulla som människobarnen, och de tycker om att bli smekta. Vad som gör människolivet extraordinärt är inte sinnesnjutningen, utan möjligheten att älska Gud och bli Hans trogne tjänare i den här världen. Detta är en inbjudan i Bhagavad Gita. Krishna tillfredsställer alla önskningar, man måste bara vänta lite, och sedan må vi förhoppningsvis inte störa Honom med individuella önskningar, för vad synd, eftersom Han tillfredsställer alla önskningar, så kan han överlåta åt Durga att ta hand om våra materiella önskningar. Därför måste den sanne tjänaren, som till exempel kan vara tempelpresident, alltid ta reda på om hans eller hennes tjänst är uppskattad av Herren Krishnas representant och av de hängivna som han försöker tjäna.

Ett essentiellt talesätt av sann ödmjukhet är följande: Tack prabhus för att ni låter mig tjäna er, för att ni tolererar mig när jag är så otillräcklig. Var så vänlig att alltid låta mig veta om ni ser hur jag bättre kan tjäna er, för jag vill aldrig förlora förmånen att kunna tjäna er, Herrens hängivna. Samma sak kan tillämpas på familjefäderna också. Och tänk hur fin världen skulle se ut om dess ledare skulle ha samma mentalitet! Världen av exploatering är verkligen en stor skam. Om vi studerar nykolonialismen in den världsbanken och dess system att med kraft suga ur den sista droppen från människor för att berika ett fåtal, är det enda passande ordet "äckligt". Och äckliga är också de som deltar i denna utsugning, vare sig det är bankirer eller guvernörer. Men naturligtvis, oroa dig inte, i morgon kommer de att betala sin skuld, och de som lider i dag betalar säkerligen räkningarna av att igår ha behandlat andra illa.

Fördenskull förkunnar vi Bhagavad Gita och inte materialisternas illusoriska revolution. Men på samma gång måste vi vara avantgarde; vi måste gå i spetsen för den sanna överlåtelsen, av medvetandets utveckling mot Srila Prabhupadas och Srila Rupa Goswamis vilja. Våra världsomfattande chattar som återkommer varje vecka är ett exempel på att använda allting i tjänst för den Högste Herren. Åtminstone känner jag det så. Alla ni som finns med här på chatten, förenade in gemensam glädje... Så fint! Och vad är meningen med chatten? Det är att upptäcka hur vi kan tjäna bättre, hur man kan bli duktigare, renare och ömsintare i våra liv för att vidga familjen och att fler själar välsignas med kontakten med den Gudomens Högsta Person. Med andra ord, chatten har det exklusiva motivet att tillfredsställa Krishnas transcendentala sinnen.

Det finns ingen plats för schismer, förtal eller förolämpningar på denna nivå, för en skriven förolämpning på Internet multipliceras genom den mängd människor som kommer att läsa, so en förolämpning blir ett självmål av omedelbar Vaisnava aparada, och åstadkommer lätt en andlig knock-out. Å andra sidan, som Vrindavan mångfaldigar tjänsten till tusentals när Krishna äras på Internet, så kan en enda förkunnelse mångfaldigas till tusentals förkunnelser.

Filosofiska debatter och konfliktfyllda ämnen hör till frågor och svar med avancerade hängivna som vi litar på. Allmänna forum som degraderar till ett dåligt språk och en attityd som inte är särskilt Vaisnava, stör vårt andliga liv och kan inte hjälpa oss. Sadhu - Sanga, versus Asat Sanga är fundamentala beståndsdelar för att hålla sig avancerad. Det finns många konflikter i världen, och den person finns alltid som misslyckas i sitt personliga uppförande, ibland har även sannyasier felat. Men Hari Katha och Caitanya Mahaprabhus anda kommer alltid att bestå. Flugornas mentalitet är att alltid söka exkrement, den sorgliga delen av världen, medan de hängivna är som bin som alltid söker efter honung; de flyger förbi exkrementet utan att lägga märke till det.

Det grundläggande i Vaisnavismen finns uppenbarat i Krishnas heliga namn och i Bhagavad Gita. Det är fullt möjligt att uppnå gemenskap med Gudomens Högsta Person, helt enkelt genom Srila Prabhupadas oändliga nåd.

Slutligen vill jag bara säga att det har varit en underbar dag att få vara tillsammans med er, och jag skulle vilja fortsätta, för ännu har önskan inte utmattats att dela med er alla olika idéer och inspirationer, men jag vill nu ge tid för personliga frågor. Jag vill dock först så här på Fars Dag ägna några ord till de modiga Grihasta män som tar väl hand om sina barn och sina fruar; män som alltid handlar på ett sådant sätt att deras familj kan vara stolt över dem; som alltid uppehåller det gudomliga ljuset i de olika hörnen av sitt hem, och dem som kan be om förlåtelse ifall de vid något tillfälle har gjort något fel. Till dem som försörjer sina familjer med det andligt och materiellt nödvändiga, som fortsätter att stödja den andlige mästarens mission på något sätt, till dem sänder jag idag mina gratulationer. Familjefaderns ställning är praktiskt taget som den andlige mästarens, så ni förstår att Krishna vill att vi alla blir andliga mästare. Så för vilken man eller kvinna som helst som har fått ett sådant ansvar, är det Herrens rena nåd. Fortsätt att ta hand om din familj och tacka Krishna, den Högste Fadern att Han gett dig förtroendet att ta hand om Hans gopi och dessa fina barn som alltid vill ha din ömhet och upplysning.

Hare Krishna  Hare Krishna  Krishna Krishna  Hare Hare   Hare Rama  Hare Rama  Rama Rama  Hare Hare