Klicka här för att läsa mer om VRINDA-missionen


Klicka här för att läsa mer om VRINDA-missionens grundare
Swami B.A. Paramadvaiti

Paramadvaiti Swami
Vrinda i övriga världen

Vrinda News

Paramadvaiti Swami
Vrinda Sunday Chats
Srila B.A Paramadvaiti Swami

Paramadvaiti Swami
Filmade Gurumaharaj/Vrinda föreläsningar

Vrinda on Youtube
Filmade Gurumaharaj/Vrinda föreläsningar

Paramadvaiti Swami
Mp3-föredrag av Swami B.A Paramadvaiti   

Paramadvaiti Swami
Nimaihuset - svenskt Vrindatempel   

Eco Truly Park
Ett unikt ekologiskt projekt
grundat på den urgamla
vediska filosofin.

Vrinda on Youtube
Vaisnava Internet News Agency

World Vaisnava Association
VRINDA - medlem av
World Vaisnava Association

UR SKRIFTERNA

"Den levande varelsens sanna intresse består av att ta sig ur den okunnighet som tvingar honom att utstå upprepad födelse och död. Den enda utvägen är att överlämna sig till Gudomens Högsta Personlighet genom Dennes representant. Utan att utföra hängiven tjänst till Gudomens Högsta Personlighet, Vasudeva, kan man omöjligtvis bli helt obunden av denna materiella värld, och inte heller kan man på något sätt erhålla verklig kunskap."

(Srimad Bhagavatam 4.29.36-37)

Läs mer om...


Frågor och svar

Vad är ande och materia? Deras förhållande?

I allmänhet är det som är sammansatt av fysisk energi materiellt, medan ande befinner sig bortom det och är något som inte kan mätas eller förstås med vanliga sinnen. Dessa två är alltid åtskilda.

Det finns emellertid också ett annat sätt att förstå dessa ting. Det är att ande är andesjälarna och Gud, och allting som är förbundet med Gud. Detta sista påpekande är mycket viktigt och insiktsfullt. Om jag använder en dator för att skriva pornografi, så används datorn på ett materiellt sätt, men om jag använder samma dator för att skriva om andliga ämnen, så används datorn på ett andligt sätt och blir sålunda förandligad. På samma sätt kan allting användas på ett materiellt eller andligt sätt, liksom pengar i sig själva är oanvändbara men kan användas för att åstadkomma olika saker. Detta bör tänkas över noga, och inte tas lättsamt. Det är inte så att ett ting efter att en gång ha använts på ett sätt förbundet med Gud på något sätt är helgat och aldrig mer kan användas materiellt. Valet finns alltid där.

Likväl är detta sättet att sätta allting omkring oss i dess rätta användning, och sättet att övervinna materialismen på. Mekanisk försakelse av allting leder oss inte till målet, då vi inte kan överge våra tankar på materia så lätt.

Varför finns det så många olika religioner? Hur ska man veta vilken av dem som är den rätta?

För att det finns så många olika slags människor. Religion i sig innebär strävan efter ett kärleksfullt förhållande med Gud, men eftersom folk har så olika förmågor ges olika metoder, så att alla får en chans att framåtskrida åtminstone en bit. Det finns bara en Gud, men miljoner sätt att få träffa Honom.

Kom ihåg att vi inte lever bara en gång. Andligt framåtskridande är evigt. Om man tar ett steg i detta liv, kan man fortsätta med nästa steg i det följande. Ibland säger folk att alla vägar leder till samma mål, men det är rent strunt. Vissa vägar leder till Rom, andra till en återvändsgränd. Alla vägar leder också åt två håll, framåt och bakåt.

Inom olika religioner kan vi också se att olika slags mål uppvisas. Då olika religioner eftersträvar olika saker, skulle det inte vara konstigt om de allesammans slutade på samma ställe?

Det är svårt att opartiskt säga vilken religion som är den bästa eller den rätta, då alla troende tycker att deras egen är det. Likväl kan man iaktta vissa saker. Vilket är religionens mål? Är det att bli fri från materia och sånt som lusta, vrede och girighet, och att utveckla ren, orsakslös kärlek till Gud, eller är det något annat? Man bör noggrant se efter vad skrifterna och helgonen inom en viss religiös tradition har att säga. Ännu noggrannare bör man iaktta utövarna och se efter huruvida religionen har någon inverkan på deras liv. Här måste man också vara lite realistisk och förstå att fulländning inte kommer över en natt.

Religion är också i hög grad en hjärtesak. Det som är rätt för dig är kanske inte rätt för mig. Vi kanske inte befinner oss på samma plattform i andlig utveckling. Jag kanske inte är redo för något som du bör göra. Man måste verkligen granska sig själv med ett ödmjukt och uppriktigt hjärta för att se vad som är bäst, och även ställa frågor till mer framåtskridna personer.

Hur ska jag veta om något som någon säger till mig är sant och inte bara någon spekulation, vilket kan vara sant och vilket kan inte vara det?

Du måste ta reda på vad han grundar sina utlåtanden på. Om han talar i varma ordalag om Calcutta utan att någonsin ha besökt den staden, kan han inte veta vad han pratar om. Han kan också grunda sina utlåtanden på någon annans auktoritet, en auktoritet som också kan ifrågasättas. Ta likväl reda på varför han säger som han säger, och försök ta reda på om den källan är trovärdig.

I andliga ämnen är det vanligtvis inte möjligt att på empirisk väg bekräfta ett utlåtande. Ta likväl reda på vad det grundar sig på. Grundar det sig på skrifter som har skänkt tro och styrka åt generationer av troende, eller är det en personlig åsikt? Om det är det senare fallet, iaktta personen som talar. Hur pass auktoritativ är han? Har han studerat det han talar om? Vem är hans lärare? Följer han själv det han predikar? Uppvisar han tecknen hos en helgonlik person inom den tradition han följer? Är han fäst i transcendens eller frigjord från världslighet? Dessa frågor hjälper dig att avgöra hans trovärdighet. Var till sist öppensinnad och ta den tid du behöver. Det finns inget behov av att på stående fot förkasta eller godta någons utlåtanden.

Hur pass viktiga är frågor som står utanför den empiriskt bekräftbara referensramen för vårt vardagsliv?

Vi måste grunda vårt vardagsliv på någonting. Varför dödar och äter vi inte våra grannar? På grund av någon moralisk och etisk förståelse. Om vi grundar vår etiska förståelse på rent materiella nyttighetsprinciper, kommer vi att få ett helvetiskt samhälle, som man har sett exempel på i Östeuropa under 1900-talets andra hälft. Om någon tycker att något är fel med dagens samhälle, eller med folks livsvärderingar, skulle det vara det största misstag att glömma icke-empiriska frågor.

Ett exempel. Idag tror de flesta människor att alla människor är jämlika. Men hur kan detta vara möjligt, empiriskt talat? Alla människor är olika på så många sätt. Det finns kvinnor och män, svarta och vita människor, dumma och intelligenta människor. Var och en är en individ, och helt tydligt är vissa bättre utrustade än andra för att leva ett fullständigt liv på denna jord. Om vi likväl vill fasthålla att alla människor är jämlika, måste vi vända oss bort från det vanliga hänvisningsplanet.

Hur kan vi närma oss någonting av andlig natur när vi är fångna i en materialistisk miljö?

Genom Guds nåd. Han uppenbarar Sig Själv för oss på flera sätt, såsom Sitt namn, skrifter och helgonens ord. Vi kan också nalkas den andliga naturen på ett indirekt sätt genom att ta avstånd från den materiella tillvaron, men detta medför problem och är också mera riskfyllt om vi inte har en helt kvalificerad lärare som kan ge råd och stöd.

När vi gör andliga framåtskridanden kan Gud även uppenbara Sig för oss på mystiska sätt, men först måste vi kvalificera oss. Det kräver tid och tålamod, och en stor hunger efter att nå det Absoluta. Denna hunger bör odlas omsorgsfullt.

Om Gud är god, varför finns det då så mycket lidande i denna värld?

För att förstå detta måste vi först avgöra vad lidande är. Forna tiders vismän har delat in lidande i tre grupper: 1) det lidande som vi utsätts för av andra levande väsen, 2) det som vi utsätts för av vår egen kropp och sinne och 3) det som vi utsätts för av naturen. Den första indelningen av lidande är lättast att förstå. Om Joe slår mig i skallen har det inget att göra med om Gud är god eller ej, Joe använder bara sin gudagivna fria vilja. Varför finns det fri vilja? Därför att om Joe inte kunde göra onda saker, skulle hans goda gärningar inte ha någon mening. Då skulle han bara vara en robot utan tankar.

Exempel på den andra indelningen av lidanden är sjukdomar och depression. Dessa kan inträffa när vi försummar kropp och sinne. Om jag får feber för att jag sprang runt barfota i snön igår har jag ingen annan än mig själv att skylla. Ofta verkar de emellertid inte ha någon synbar orsak.

Den tredje indelningen omfattar naturkatastrofer som orkaner, jordbävningar och missbildningar. Dessa kan också vara orsakade av människan, men vanligtvis verkar de inte ha något att göra med människorna som utsätts för dem. Men, då vi har vår fria vilja att göra antingen goda eller onda gärningar, kan vi inte skylla på Gud för de lidanden som drabbar oss på grund av att andra människor utövar sin fria vilja. Gud vill inte se oss lida, och därför har Han gett oss regler och regleringar för att minimalisera lidandet i denna värld.

Likväl kommer det alltid att finnas en del lidande. Vi kommer till exempel alltid att bli gamla och dö. Det finns ett syfte med detta lidande; det påminner oss om det faktum att denna materiella värld inte är vårt riktiga hem. Om vi vill göra slut på allt lidande, måste vi söka en lösning utanför den världsliga erfarenhetens område.

Kan vi närma oss Gud? Vilket är vårt förhållande till Gud?

Som jag sa ovan när jag besvarade den föregående frågan, endast genom Hans nåd. Han har gett oss olika sätt. Det viktigaste och mest praktiska är genom att meditera på hans namn. I den fysiska världen kan vi se en skillnad mellan namnet och det namngivna föremålet, men detta gäller inte Gud. Han är icke-skild från Sina namn, såsom Allah, Jehovah och Vishnu. Genom att yttra och lyssna till dessa namn kan vi komma i omedelbar kontakt med Honom, och sålunda renas från våra oönskade materiella vanor.

I de vediska (forntida indiska) skrifterna kallas Gud Krishna, den alltigenom tilldragande. Vi på Vrinda föredrar det namnet, då det också omfattar alla andra uppfattningar av Gudomen. Samma skrifter förespråkar också följande mantra: Hare Krishna, Hare Krishna, Krishna Krishna, Hare Hare, Hare Rama, Hare Rama, Rama Rama, Hare Hare för att användas till att rena vårt medvetande. Mycket mer finns att säga, men låt dig nöjas med detta som en introduktion. Andligt liv är dynamiskt och individuellt, men Guds heliga namn är nyckeln till det.

Vårt förhållande till Gud är en kärleksfull (och älskad) tjänares till sin herre. Vi är till vår natur evigt identiska med Honom, då båda är andliga, men vi är också evigt skilda från Honom eftersom vi är Hans tjänare. Skillnaden kan förstås genom utlåtandet att Gud finns i allas hjärtan som det eviga vittnet, men att till exempel jag inte finns i allas hjärtan som ett evigt vittne. Den särskilda naturen av vårt förhållande till Gud är säkert oklar för oss för tillfället, men genom att följa den andliga processen kan det gradvis avtäckas. Kärleken mellan Gud och Hans tjänare manifesteras i en oändlig mångfald av underbara sätt.

Hur kan Krishna vara Gud? Hur kan en person vara Gud? Är inte Gud en högre kraft?

Detta är ett exempel på hur materiella betraktelser överförs på ande. Då personligheten är begränsad i vår nuvarande, världsliga erfarenhet, tror vi att fallet är detsamma med ande. Det är det inte.

För att Gud ska vara fullkomlig måste Han ha en personlighet. Helt klart är Han inte en person som oss i bemärkelsen av att vara begränsad till ett ställe, med en gestalt av kött och blod osv., utan Han är en person i den bemärkelsen att Han har känslor, tankar och så vidare. Hur skulle vi kunna ha ett förhållande till Honom om Han inte vore en person? Hur kan det finnas någon kärlek utan två olika personer?

Vad händer efter döden? Vad är döden? Varför dör vi?

Själen lämnar den grova, fysiska kroppen tillsammans med den finkorniga (eller astrala) kroppen för att aldrig mer återvända till den kroppen. I den finkorniga kroppen, som i grunden består av sinnet, lagras karma, och i enlighet med den karma man har i dödsögonblicket tar man ny födelse. För själen finns ingen död, bara för kroppen.

En annan sak bestämmer också ens nästa födelse, och det är det medvetande man har vid dödsögonblicket. En som tänker som en hund kommer likaledes att födas som en hund, medan en vars medvetande står över materia kommer att befrias från materia. För en sådan person finns inte längre födelse eller död.

Våra kroppar dör eftersom det är så det sker med saker och ting denna värld; allting är tillfälligt. Detta är avsett att lära oss läxan att vi inte kan finna sann lycka utanför ande, utanför vårt förhållande med Gud. Bytet av kroppar ger också levande väsen en chans att gå igenom alla slags liv och dra erfarenhet av dem alla.

Vad är karmalagen?

Hur stor del av våra liv är förutbestämt? Har vi någon förmåga att ändra på det? Och om karmalagen (verkan och återverkan) finns, varför kan vi då se att goda moraliska människor lider medan man ser att svindlare har framgångar och är lyckligt lottade?

Karma betyder arbete. Allt vi gör för med sig en återverkning över oss. Om jag slår handen mot en fast vägg kommer min hand att bli ganska öm. I det här exemplet är återverkningen omedelbar och kan ses tydligt av alla. Ibland är återverkningen inte så uppenbar. Om jag säger till herr Smith att han är en idiot kanske han inte svarar på samma sätt, men han kommer att minnas vad jag sa och det kommer att påverka hans förhållande till mig. Ibland ser det inte ut att finnas någon återverkning, som när ledare som George Bush fortsätter bomba Irak år efter år medan han själv njuter av en bra golfmatch.

Likväl medför alla handlingar återverkningar, enligt karmalagen. Anledningen till att vi inte alltid kan se återverkningen är att vår syn är begränsad. Återverkningen kan komma först i nästa liv, eller ännu senare. Våra goda och dåliga gärningar, eller vår goda och dåliga karma, skapar vårt nästa liv.

Vad finns det då för bevis för det, kan man invända. Är det inte bara den typiska religiösa förklaringen att de onda kommer att få sitt straff i sitt nästa liv? Nej, det finns bevis.

En del människor föds under goda omständigheter, andra under fruktansvärt dåliga. Detta är inte på grund av att Gud glömde dem eller på grund av någon kosmisk slump, det är på grund av deras tidigare gärningar. Eftersom vissa har samlat goda gärningar, eller god karma, får de nu möjlighet att njuta av de goda resultaten, och eftersom vissa har samlat dålig karma, måste de lida. Karmalagen jämförs ibland med en naturlag, då den fungerar oberoende av om vi tror på den eller inte. Den är också oberoende av Gud. Han skapade den, självfallet, men i ett särskilt syfte: att reglera livet i denna värld. Den ger oss en chans att avverka våra olika begär och långsamt ta oss till högre medvetandeplan.

Karma går på djupet. Våra nuvarande omständigheter beror inte enbart på vårt förra liv, tusentals gångna liv kan ha haft sin del i att utforma det. Det är därför som även goda människor kan drabbas av ett olyckligt öde vid någon tidpunkt i sina liv. De kan också råka ut för svårigheter som anordnats direkt av Gud trots att inget liknande väntade dem i deras hög med karma, bara för att de ska lära sig nånting. Ibland kan Gud låta Sin tjänare gå igenom alla slags lidanden i ett särskilt syfte. När dessa kommer kan det vara svårt att förstå varför, men senare kan man ofta se anledningen.

I allmänhet bestämmer vår tidigare karma vår nuvarande bakgrund, som vad vi har för föräldrar, vår grundläggande fysiska och mentala uppbyggnad, vilka sjukdomar vi kommer att få, hur gamla vi kommer att bli och andra sådana grundläggande saker. Vi har emellertid gott om spelrum för att använda vår fria vilja i detta liv och för att skaffa ett bra nästa liv. Någon med bakgrund i fattigdom kan bli en miljonär tack vare hårt arbete, liksom en rik mans son kan slösa bort hela sitt arv, i detta liv eller i nästa.

Karma är en invecklad lag, och det är inte alltid som vi kan förstå oss på allt. Detta beror på att så många levnader kan spela in, och även på andra faktorer, som andra människors karma. Hur ska vi kunna veta om orsaken min cancer är att jag rökte i det här livet eller av mina synder i det förra? Antagligen kan vi inte det, men genom att förstå de grunder jag har lagt fram här kan vi ändå få en viss förståelse för hur världen fungerar och problemet med ondskan.

Vilket är förhållandet mellan karma och återfödelse? Vår karma bestämmer vår nästa inkarnation eller födelse. Vilka är vi i så fall?

Vi är eviga andesjälar, eller minimala enheter av medvetande. På grund av vår fästelse vid materia tar vi födelse gång på gång i olika slags kroppar och vandrar ibland uppåt, ibland nedåt på den kosmiska skådeplatsen. Vi kan födas som växter, djur, änglalika varelser eller vilken annan slags livsform som helst, men alla dessa belägenheter är tillfälliga.

Om jag då föds som ett träd, hur kan jag då uträtta god karma för att bli fri från den skepnaden? Det kan jag inte. Träd är varken goda eller onda, de är träd. Växter och djur går bara igenom sina liv i enlighet med sina instinkter. De samlar varken god eller dålig karma. Bara människor samlar karma, och den karma man samlar på sig som människa kommer att skapa en hel lista av framtida födelser åt oss.

En persons karma kan tvinga honom att ta födelse först som en åsna, sedan som en fisk, sedan som ett träd, sedan som en hund, sedan som en häst, och sedan åter som en människa i Memphis, Tennessee. Vad man måste förstå är att allt detta är tillfälligt. Även god karma kommer att ta slut, så försök därför ta dig ur detta kretslopp av födelse och död.

Hur blir man befriad från karma?

Den forntida skriften Bhagavad-gita nämner tre olika sätt. De kallas alla för yoga, processer för att sammanlänka sig själv med det absoluta. Tanken är att vi för tillfället är bundna av materia då vi identifierar oss själva med det. Vi måste på något sätt göra slut på denna identifiering.

Den illusoriska identifieringen, maya, kan jämföras med någon som njuter av en bra film. Den personen kan bli så upptagen av filmen att han börjar heja på hjälten och varna honom för fiender som försöker smyga sig på honom (se upp James, han är bakom dig!) En neutral iakttagare kan påpeka för honom att det som händer i själva verket bara är olikfärgat ljus som projiceras på en skärm, men för den som tittar på alltsammans är det mycket mer än så som händer. När filmen är slut och ljuset återvänder förflyttas han genast tillbaks till sitt vanliga liv.

Varför var han då så försjunken i filmen att glömde bort att det inte var på riktigt? Jo, därför att han gillade den så mycket, han var så fäst vid karaktärerna eller handlingen. På samma sätt har vi, på grund av vår fästelse vid materia, sen urminnes tid glömt vår sanna verklighet och försöker finna den lycka som vi som själar alltid strävar efter i förgängliga materiella saker.

Då vi i till vårt väsen är eviga, kommer vi aldrig att kunna finna sann lycka i förgängliga saker. Likt en fisk på torra land kan vi aldrig bli tillfredsställda hur många fysiska eller mentala knep vi än prövar, inte förrän vi är tillbaks i vårt naturliga tillstånd. Detta tillstånd är bortom materia. Som jag nämnt beskriver Bhagavad-gita tre metoder för att uppnå detta tillstånd.

Den första är arbetets yoga, karma-yoga. Tanken med denna är att man ska lära sig likgiltighet till världen genom likgiltigt arbete. Att göra allt man gör på samma sätt som man utför plikter, utan fästelse eller motvilja. På detta sätt kommer man att bli fri från de materiella motsatsparen lycka - bedrövelse, kärlek - hat och så vidare. En sådan person utför varken goda eller onda gärningar och samlar således ingen mer karma. Likväl är detta rätt svårt i det praktiska livet, särskilt i våra tider.

Nästa metod är kunskapens yoga, jnana-yoga. I denna måste man förstå att man, till sitt väsen, blir skild från materia genom en invecklad process av meditation och betvingande. Jag är inte kroppen, då denna ständigt förändras. Likväl känner jag mig av instinkt som samma person som för tjugo år sedan. Jag är inte sinnet, eftersom jag kan behärska det. Jag är inte intelligensen, eftersom denna också (förhoppningsvis i alla fall!) utvecklas hela tiden, och så vidare. När man tänker på detta sätt kommer man fram till att det verkliga självet är bortom materia och att materiella skeenden inte har någon egentlig verkan på själen. Om man verkligen inser att man är skild från materia, har karma inte längre någon makt över en. Problemet med detta är att teoretisk kunskap och praktisk kunskap ofta befinner sig långt från varandra. Det är lätt att glömma sin upphöjda filosofi när man har tandvärk.

Den tredje metoden, och den som Gitan rekommenderar, är hängivenhetens yoga, bhakti-yoga. Då orsaken till materiell betingelse är fästelse vid materia, bör vi försöka överföra den fästelsen till ande istället. Det är mycket mer praktiskt än att försöka göra sig av med all fästelse. Om vi dras till ande kommer vår tidigare ohälsosamma fästelse vid materia på naturligt sätt att avta. Då alla ens gärningar kommer att inriktas på det Ljuva Absoluta kommer man inte att få någon mer karma, och all gammal karma löses upp, av Hans nåd. För att få veta mer om hur denna process går till i praktiska ordalag, se fråga tio.

Vad tjänar karma till om man ändå glömmer allting i dödsögonblicket?

Vi kanske glömmer, men det gör inte naturen. Vi kan också förstå en del av vår karma genom att iaktta vår nuvarande belägenhet. Om man bortser från karmalagen, hur ska man då kunna förklara de så genomgripande olika belägenheterna som levande väsen försätts i vid födseln, såvida man inte föredrar att strunta helt i att tänka och säga att det är ren slump?

Men vore det inte bättre att minnas allting som man har gjort, så att man kan lära sig nånting? Nej. Om vi skulle minnas allt vi har gjort i våra tidigare liv, hur skulle vi då fungera i detta? Dessutom skulle vi i så fall ha mycket små förutsättningar att göra självständiga val, bundna som vi skulle vara av alla våra tidigare.

Istället tar karmalagen bort vårt omedelbara minne av vad vi har gjort och lämnat ogjort, och ger oss istället frukten av det. Som jag sa innan så bestäms vår grundläggande mentala uppbyggnad av karma. Våra tidigare gärningar inverkar till en viss grad på våra nuvarande utsikter i livet. Varför verkar det vara så mycket lättare för vissa människor att vara goda än för andra med samma förutsättningar? Det beror också på deras goda karma. Vi lär av våra tidigare erfarenheter, men inte till den grad att det skulle ta väck vår fria vilja.

Varför bör andliga samtalsämnen spridas?

Därför att många människor lider på grund av materialismen i dagens samhälle, utan att känna till något alternativ. I VRINDA har vi inget intresse av att få folk att ansluta sig till någon religiös organisation, men vi känner ett stort behov av något slags andlig revolution i människors hjärtan. Vi kan inte tvinga någon att dela vårt synsätt, men vi vill åtminstone ge folk en chans att tänka över det.

Hare Krishna  Hare Krishna  Krishna Krishna  Hare Hare   Hare Rama  Hare Rama  Rama Rama  Hare Hare